Sök:

Sökresultat:

5637 Uppsatser om Rätt att komma till tals - Sida 1 av 376

Vilka fÄr komma till tals? : Vilka kÀllor anvÀndes i rapporteringen om bostadsmarknaden i fyra svenska tidningar 1982, 1997 och 2012?

Vilka Ă€r det egentligen som fĂ„r komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vĂ„rt samhĂ€lle fĂ„r komma till tals i storstadspressen oftare Ă€n andra. Vi har undersökt hur kĂ€llanvĂ€ndningen förĂ€ndrats över tid.För att avgrĂ€nsa vĂ„r undersökning har vi valt att titta pĂ„ vilka som fĂ„r komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur kĂ€llanvĂ€ndningen har förĂ€ndrats över trettio Ă„r. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, LĂ€nstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har anvĂ€nt oss av Ă€r kvantitativ innehĂ„llsanalys, detta för att kunna göra utrĂ€kningar och besvara frĂ„gor om hur kĂ€llanvĂ€ndningen ser ut över tid, vilken typ av kĂ€llor som anvĂ€nds och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av kĂ€llor.För att förklara vilket inflytande medierna har pĂ„ sin publik anvĂ€nder vi oss av McCombs dagordningsteori som gĂ„r ut pĂ„ att medierna till stor del styr över vilka frĂ„gor som uppfattas som viktiga av allmĂ€nheten. DĂ€rför Ă€r det relevant att studera vilka som fĂ„r komma till tals i medierna.VĂ„r analys visar att förekomsten av elitkĂ€llor har minskat, men att de fortfarande Ă€r den dominerande typen av kĂ€lla i alla fyra tidningarna.

Barnperspektiv - Information till asylsökande barn och deras rÀttighet att komma till tals pÄ Migrationsverket

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rÀtt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rÀtt till information och rÀtt att komma till tals ut-ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgÄr ifrÄn. Vilken in-formation barnen har fÄtt ta del av, och om och nÀr barnen fÄr komma till tals pÄ Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmÀrksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framstÀlla informationsmaterial till asylsökande barn.

Barnets rÀtt att komma till tals i familjebehandling. Familjebehandlarnas röster om Barnkonventionens artikel 12 i praktiken.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rÀtt att komma till tals tillÀmpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvÄrd fick svara pÄ hur de gjorde barn delaktiga, pÄ vilket sÀtt barn kom till tals och ifall det fanns tillfÀllen nÀr barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade Àven familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.

Barnperspektivet och barns perspektiv - Barns rÀtt att komma till tals och pÄverka sin egen situation

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

Barns rÀtt till muntlig förhandling i migrationsprocessen. En reell rÀtt att komma till tals eller en chimÀr?

RÀtten att fÄ komma till tals i en domstolsprocess Àr av mycket stor vikt för att tillförsÀkra parten ett rÀttssÀkert förfarande.Synnerligen i migrationsmÄl Àr rÀtten att fÄ komma till tals mycket betydande. Denklagande kan kÀnna ett behov av att fÄ berÀtta sin historia, och fÄ lÀgga fram pÄ egen hand vad han eller hon har för asylskÀl.Samtidigt har barn en sÀrskild rÀtt att komma till tals i UtlL, vilket endast skall inskrÀnkas med hÀnsyn till ett skyddsbehov i processen, till följd av argument om att barn kan uppleva obehag, eller rent av ta skada av att upptrÀda inför domstol.Emellertid Àr traditionen inom förvaltningsprocessen att förfarandet Àr skriftligt. Muntlig förhandling fÄr hÄllas om det gynnar utredningen i mÄlet. Muntlig förhandling skall Àven hÄllas om klaganden begÀr det, samt om det inte Àr obehövligt eller sÀrskilda skÀl talar emot muntlig förhandling.Studier av det praktiska förfarandet visar en tendens att det i lÄg utstrÀckning hÄllsmuntliga förhandlingar i migrationsmÄl dÀr barn Àr part, en obenÀgenhet som tenderar att öka ju yngre barnet Àr. ObenÀgenheten att hÄlla muntlig förhandling förklaras avpraktikerna att det inte Àr trovÀrdighetsfrÄgor som skall utredas, utan frÄgan Àr om de skÀl klaganden anför Àr tillrÀckliga för att hÄlla muntlig förhandling.

Utvecklingssamtal - Ett invecklat samtal?

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att lÄta ett antal förÀldrar komma till tals om sina upplevelser under utvecklingssamtalet i skolan. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ hur förÀldrarna skulle önska att ett utvecklingssamtal gick till och i vilken utstrÀckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med förÀldrar som har sina barn i grundskolans tidigare Är. Mitt mÄl Àr inte att generalisera utan att lÄta ett antal förÀldrar komma till tals om sina kÀnslor och erfarenheter. Mitt resultat Àr att förÀldrar i vÀldigt hög utstrÀckning Àr positivt instÀllda till utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska smÄ, men betydelsefulla förÀndringar skulle göra utvecklingssamtalet till ett bÀttre samtal för alla inblandade..

Partiskhet i pressen : En kvantivativ studie av Nerikes Allehandas och Aftonbladets rapportering av Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda pÄ om rapporteringen Àr partisk eller ej och i sÄ fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgÄtt ifrÄn att Sverigedemokraterna fÄr en viss sÀrbehandling dÄ det anses vara ett frÀmlingsfientligt parti. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod dÄ vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar pÄ Àr hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna.

Talande myndigheter och förbisedda flyktingar : En text- och innehÄllsanalys av TT:s objektivitet i rapporteringen om flyktingar och asylsökande

Syftet med vÄr undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som fÄr komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrÄn TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys dÀr vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.

Delar och helheter : Del-helhetsrelationers inverkan pÄ yngre elevers matematiklÀrande

ÄmnesomrĂ„det som detta examensarbete utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r aritmetikundervisning. Syftet Ă€r att undersöka hur förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer inverkar pĂ„ elevers lĂ€rande av sambandet mellan addition och subtraktion. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer pĂ„verkar lĂ€randet av talkamrater. Vidare undersöks vilka andra effekter förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer har pĂ„ elevers matematiklĂ€rande. Examensarbetets metod Ă€r en litteraturstudie dĂ€r forskning om del-helhetsrelationer i undervisningssammanhang undersöks.

Samtal med barnhandlÀggare : Om barn i familjehem och deras rÀtt att komma till tals

The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children?s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier?s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it?s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds.

Barnfridsbrott - Beaktandet av barns vittnesm?l fr?n f?runders?kning till domstolsprocess

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Valrörelsens svarta fÄr? : En kvantitativ innehÄllsanalys av Sverigedemokraternas behandling i medievalrörelsen 2010

I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framstÀlldes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar pÄ att det alltid Àr nÄgot parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framstÀlls och hur partiet och deras sakfrÄgor framstÀlls. Sverigedemokraterna har lÀnge sagt att de sÀrbehandlats i medierna, framstÀllts pÄ ett mycket negativt sÀtt och inte fÄtt komma till tals i sina sakfrÄgor. I medierna har det ocksÄ pÄgÄtt en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framstÀllts har kategorierna negativ, positiv och neutral anvÀnts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi anvÀnt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som Àr en sammanstÀllning av partiets negativa, positiva och neutrala framstÀllning samt hur ofta partiet fÄtt komma till tals som agerande aktör.

Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta

Begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rÀttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som Àger talet och dominerar i en diskurs. Makt Àr en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmÀnskliga relationer. Barn kan sÀgas befinna sig i en underordnad position pÄ sÄvÀl individ nivÄ som pÄ grupp- och samhÀllsnivÄ. Hur kommer barns bÀsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavÄrdsarbete.

I skuggan av upploppen i Los Angeles

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Barnperspektivet: : Hur begreppet tolkas och vad det innebÀr i det praktiska sociala arbetet med barn

Syftet med arbetet var att undersöka samt förstÄ vilka svÄrigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjÀlp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bÀsta Àr inte lÀtt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov Àr dÀremot nÄgot alla fyra intervjupersonerna som deltog i vÄr studie var eniga om och hade som grundlÀggande tanke i sitt arbete.

1 NĂ€sta sida ->